Tillgänglighet – en förutsättning för delaktighet

Tillgänglighet är ett ord som ofta används, men inte alltid förstås på djupet. Det handlar om mer än ramper vid entréer eller hissar i byggnader. Tillgänglighet är i grunden en fråga om jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det handlar om att alla människor ska kunna delta i samhället på lika villkor, oavsett funktionsförmåga.

Vad innebär tillgänglighet?

Tillgänglighet kan delas upp i flera dimensioner. Den mest synliga är den fysiska miljön. När byggnader, transporter och offentliga platser utformas med alla i åtanke skapas förutsättningar för självständighet och frihet. Trappor behöver kompletteras med ramper, gångbanor med ledstråk och entréer med dörröppnare. Men tillgänglighet slutar inte vid det fysiska.

Den digitala världen är minst lika viktig. Webbplatser, appar och e-tjänster måste byggas så att de går att använda med hjälpmedel som skärmläsare, alternativa styrsätt eller förstoring. Det handlar om tydliga strukturer, god kontrast och begripligt språk. Digitala hinder kan vara lika utestängande som en låst dörr i den fysiska världen.

Tillgänglighet är också social och kommunikativ. Information behöver vara lätt att förstå, även för den som har kognitiva svårigheter eller inte behärskar svenska fullt ut. Teckenspråkstolkning, textning och lättlästa texter är exempel på anpassningar som öppnar upp för fler.

Varför är tillgänglighet viktigt?

Tillgänglighet skapar delaktighet. När miljöer och tjänster utformas för alla minskar inte bara hinder för personer med funktionsnedsättning, utan för många andra också. En ramp underlättar för den som använder rullstol, men även för föräldern med barnvagn eller den äldre med rullator. Textade videor är nödvändiga för den som är döv, men praktiska för den som vill se klipp på en bullrig buss.

Ett samhälle som är tillgängligt blir i grunden mer inkluderande, tryggt och hållbart. Det ger alla människor möjlighet att bidra, arbeta, studera och delta i kulturliv och fritidsaktiviteter.

I Sverige och internationellt finns tydliga lagar och konventioner som stärker rätten till tillgänglighet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att delaktighet i samhället är en mänsklig rättighet. Diskrimineringslagen i Sverige förbjuder bristande tillgänglighet. Dessutom finns regler för hur digitala tjänster inom offentlig sektor ska utformas för att vara tillgängliga.

Att känna till dessa regelverk är en viktig del i att arbeta för förändring. Lagarna finns inte för att vara ett hinder för verksamheter, utan för att säkerställa att ingen stängs ute.

En vinst för alla

Tillgänglighet är inte en kostnad, utan en investering. När fler kan delta på lika villkor stärks både individer och samhälle. Företag och organisationer som arbetar aktivt med tillgänglighet vinner på att nå fler kunder, användare eller besökare. Samtidigt ökar innovationskraften när olika perspektiv får ta plats.

Att skapa ett tillgängligt samhälle kräver kunskap, engagemang och vilja. Men framför allt krävs en insikt: att tillgänglighet inte är ett särintresse, utan en rättighet som berör alla.